Plåttak: vanliga skador, rost och läckage

Olika typer av plåttak

Det finns två huvudtyper av plåttak. Ett falsat plåttak består av långa plåtbanor som fogas ihop med falsar, alltså vikta skarvar som löper från nock till takfot. Det är vanligt på äldre stadshus, sekelskifteshus och kyrkor. Ett profilerat plåttak består av korrugerade eller pannformade plåtar som skruvas fast. Det är vanligt på villor, lager och ekonomibyggnader.

Båda typerna skyddas av ett färgskikt eller en fabriksbeläggning. Så länge skiktet är helt håller plåten länge. Problemen börjar när skyddet bryts.

Rost på plåttak – där börjar det

Rost på plåttak börjar nästan alltid på samma ställen: vid skruvhål och infästningar, i falsar och skarvar, vid takfoten där vatten och smuts samlas och runt genomföringar. Där har färgen utsatts för mest rörelse och fukt.

Ytrost, som bara sitter i färgskiktet, går att borsta bort och behandla. Om rosten har gått igenom plåten måste den delen bytas. Därför är det viktigt att upptäcka rosten tidigt. Kontrollera särskilt plåtens nederkant vid takfoten och runt skorstenar, där problemen ofta syns först.

Kritande och flagnande färg

Ett tecken på att färgen börjar ta slut är att den kritar: om du drar med handen över plåten blir den färgad. Färgen har då brutits ned av sol och väder och skyddar sämre. Nästa steg är att färgen spricker och flagnar, och då når fukten plåten.

Det är vid kritningen som ommålning är som billigast, eftersom underlaget fortfarande är friskt. Väntar du tills färgen har flagnat och rosten har börjat krävs mer rengöring, rostbehandling och ibland plåtbyte.

Falsar och skarvar

På ett falsat plåttak är falsarna tätningen mellan banorna. Om en fals har öppnat sig, till exempel efter storm eller av att någon har gått på den, kan vatten tränga in, särskilt vid snösmältning när vattnet står mot falsen. Skarvar vid nock och takfot är också känsliga.

Öppna falsar syns ofta som ojämnheter eller avvikande skuggor på bilder tagna ovanifrån. De ska åtgärdas av en plåtslagare, som kan falsa ihop dem på rätt sätt utan att skada plåten.

Skruvar och infästningar

På profilerade plåttak sitter plåten fast med skruvar som har en gummipackning. Med åren torkar packningen, skruvarna kan lossna av temperaturrörelser och hålen kan bli större. Då blir varje skruv en möjlig läckpunkt.

Kontrollera att skruvarna sitter fast och att packningarna är hela. Byt skruvar med sprucken packning. Det är ett enkelt arbete, men det ska göras säkert, med rätt utrustning för arbete på tak.

Plåtdetaljer runt skorstenar och genomföringar

Runt skorstenar, ventilationshuvar, takfönster och vid gavlar finns plåtdetaljer som ska leda bort vattnet. Där möts flera delar, och där uppstår de flesta läckorna på plåttak. Beslag kan ha lossnat, tätningar torkat och fogar spruckit.

Läs mer om läckage vid skorstenen och genomföringar i taket.

Alger, mossa och smuts

Plåttak i skuggiga lägen får ofta alger och smuts, särskilt på norrsidan. Påväxten fräter inte på plåten i sig, men den håller kvar fukt mot färgskiktet och gör att färgen bryts ned snabbare. Den kan också dölja rost som har börjat under ytan.

Rengör taket skonsamt innan det inspekteras eller målas. Läs mer om mossa och alger på taket.

Kondens under plåttaket

Alla problem kommer inte från utsidan. Under ett plåttak kan fuktig luft från huset kondensera mot den kalla plåten och droppa ned på underlaget. Det kan se ut som ett läckage men har en annan orsak. Kondens är vanligast vid dålig ventilation på vinden eller när underlagspappen saknas eller är skadad.

Om det droppar på vinden en kall morgon, men inte när det regnar, kan det vara kondens. Då behöver ventilationen ses över snarare än själva plåten.

När och hur ska plåttaket målas?

Ett plåttak behöver normalt målas om med 10–20 års mellanrum, beroende på färgsystem, läge och hur väl det har skötts. Arbetet består av rengöring, rostbehandling av skadade partier, grundmålning där det behövs och toppmålning.

Måla under den varma och torra delen av året. Använd färg som är avsedd för plåttak och följ tillverkarens anvisningar. Takmålning innebär arbete på höjd och bör göras av någon med rätt skyddsutrustning. Läs mer om säkerhet vid takarbete.

Så inspekterar du ett plåttak

Från marken ser du sällan mer än takfoten. Från vinden kan du se om det finns fukt eller droppmärken. För att se färgen, falsarna och detaljerna behöver du komma nära, och plåttak är hala, särskilt när de är fuktiga eller har påväxt.

En drönare ger närbilder av hela plåttaket utan att någon behöver gå på det. Rost, kritande färg, öppna falsar och lösa detaljer syns tydligt. Läs mer om takinspektion med drönare.

Livslängd och när plåten behöver bytas

Ett plåttak som har målats i tid kan hålla i 40–60 år eller mer. Plåten behöver bytas när rosten har gått igenom på stora ytor, när plåten har blivit tunn eller när underlaget under plåten är skadat. Ofta byts delar av taket, till exempel vid takfoten, innan hela taket behöver bytas.

Basera beslutet på takets faktiska skick, inte bara på åldern. Läs mer om takets livslängd och skillnaden mellan takbyte och takrenovering.

Plåttak på flerbostadshus och sekelskifteshus

Många flerbostadshus och sekelskifteshus i städerna har falsade plåttak med många detaljer: takkupor, skorstenar, tornhuvar och dekorativa plåtarbeten. Där är det extra viktigt att underhållet sker regelbundet, eftersom ett läckage snabbt kan skada vindsbjälklag och lägenheter. Ett plåttak på ett sådant hus bör finnas med i föreningens underhållsplan med intervall för både kontroll och ommålning.

Arbete på branta plåttak kräver ställning eller fallskydd, så det lönar sig att veta exakt vad som behöver göras innan en entreprenör bokas.

Dokumentera plåttakets skick

Fotografera taket med några års mellanrum, gärna från samma vinklar. Då syns det tydligt om rosten sprider sig eller om färgen har börjat krita på nya ytor. Bilderna är också ett bra underlag när du tar in offerter på målning eller plåtarbeten, eftersom plåtslagaren kan se omfattningen innan arbetet planeras.