Vad syns på drönarbilder – och vad syns inte?

Det här syns på drönarbilder

På taket

• Trasiga, spruckna, förskjutna och saknade takpannor.
• Påväxt av mossa, lav och alger, och hur stor del av taket som är täckt.
• Rost och flagnande färg på plåttak och plåtdetaljer.
• Skadade beslag runt skorstenar, ventilationshuvar, takfönster och kupor.
• Löv och skräp i ränndalar, hängrännor och takbrunnar.
• Sprickor, blåsor och stående vatten på platta tak.
• Skador på skorstenar, som sprickor i murverk och skadade huvar.
• Takbryggor, takstegar och snörasskydd och om de verkar sitta fast.

På fasaden

• Sprickor i puts och murverk.
• Bortfallen puts och lagningar.
• Flagnande färg, fuktfläckar och saltutfällningar.
• Skador på fönsterbleck, lister och balkonger.
• Stuprör och hängrännor som har lossnat eller läcker.

Det här syns inte på drönarbilder

• Underlagstakets skick. Det som finns under pannorna syns inte. Kontrollera vinden för att se det.
• Röta och fukt inne i konstruktionen. Drönarbilder visar tecken på fukt på ytan, men inte hur långt in den har gått.
• Bom i puts. Puts som har släppt men sitter kvar ser ofta normal ut. Den hittas genom att knacka på ytan.
• Dolda läckage. En läcka under ett tätskikt kan synas först inomhus.
• Sådant som döljs av snö, löv eller skuggor. Därför flygs inspektioner i torrt väder och när taket är fritt från snö.

Hur noggrann är en drönarinspektion?

Noggrannheten beror på kameran, avståndet och ljuset. Vid en inspektion flyger drönaren nära byggnaden och tar bilder i hög upplösning, så att sprickor, förskjutna pannor, rost och påväxt syns tydligt. Varje del av taket och fasaden fotograferas från flera vinklar.

En drönarinspektion är lika noggrann som en okulär kontroll på nära håll, och ofta mer heltäckande, eftersom hela ytan fotograferas och kan granskas i lugn och ro. Den ersätter däremot inte mätningar och undersökningar av det som ligger under ytan.

Vad avgör bildkvaliteten?

• Kamerans upplösning och hur nära ytan drönaren flyger.
• Ljus och väder. Jämnt ljus och torra ytor ger bäst bilder.
• Systematik. Hela byggnaden ska fotograferas i ett planerat mönster så att inget missas.
• Analysen. Bilderna behöver granskas noggrant, gärna med hjälp av AI-baserad bildanalys som går igenom varje bild lika noggrant.

Så använder du bilderna

Drönarbilder är mest värda när de används. Spara dem tillsammans med underhållsplanen, skicka dem med när du begär offerter och använd dem som referens när du jämför skicket över tid. Bilder på skicket före en skada kan också vara värdefulla vid ett försäkringsärende.

Från bilder till 3D-modell och mått

Bilderna från en inspektion överlappar varandra. Därför går det att räkna fram en 3D-modell av byggnaden med fotogrammetri. Ur modellen tas mått och ytor fram: takytor per takfall, fasadytor och längder.

Måtten används för att räkna på material och arbete och för att alla entreprenörer ska räkna på samma underlag. Läs mer om mått och ytor i Excel.

Från bild till åtgärd

Bilderna är mest värda när de leder till beslut. I en skaderapport markeras varje avvikelse med bild och placering och sorteras efter hur bråttom den är. Rapporten kan läggas in i underhållsplanen och användas när du tar in offerter.

Spara bilderna. Nästa gång taket eller fasaden inspekteras kan du jämföra och se vad som har förändrats.

Exempel på vanliga fynd

Vid inspektioner av tak och fasader i Linköping och Östergötland är det här några av de vanligaste fynden:

• mossa och lav på tegel- och betongpannor, ofta på norrsidan
• alger på plåttak och plåtdetaljer
• trasiga eller förskjutna pannor vid nock, takfot och ränndalar
• rost och flagnande färg på plåt, skorstenshuvar och vindskivor
• sprickor och lagad puts i fasaden, särskilt vid sockel och fönster
• igensatta hängrännor och skadade stuprör.

Många av fynden är små var för sig, men visar var taket och fasaden åldras snabbast. Läs mer om mossa på taket och sprickor i fasaden.

Väder och ljus påverkar resultatet

Bilderna blir bäst i jämnt ljus och torrt väder. Starkt solljus ger hårda skuggor som kan dölja detaljer, och regn gör ytor blanka så att skador blir svåra att se. Snö på taket döljer allt under den. Därför flyger vi inte i regn, kraftig vind eller när taket är snötäckt, utan bokar om till närmaste lämpliga dag.

Vissa skador syns bäst vid en viss tid på året. Påväxt syns tydligt under vår och höst, medan skador efter vintern syns bäst så snart snön har smält. Att inspektera vid samma tid varje år gör det också lättare att jämföra bilderna. En erfaren pilot planerar flygningen efter ljuset och fotograferar varje del från flera vinklar, så att så lite som möjligt hamnar i skugga. Läs mer om takinspektion och fasadinspektion med drönare.

Så använder olika beställare drönarbilderna

• Bostadsrättsföreningar använder bilderna för att uppdatera underhållsplanen, ta in offerter och visa medlemmarna varför en åtgärd behövs.
• Fastighetsförvaltare jämför skicket mellan byggnader och mellan år, och prioriterar där behovet är störst.
• Företag dokumenterar stora tak utan att verksamheten störs.
• Hantverkare räknar på jobbet utan att behöva gå upp på taket.
• Försäkringsärenden får daterade bilder som visar skadans omfattning.

Gemensamt för alla är att bilderna ger en gemensam bild av skicket, som alla inblandade kan utgå från. Läs mer om hur vi hjälper bostadsrättsföreningar och fastighetsförvaltare.

Ju fler som använder samma underlag, desto lättare blir det att fatta beslut och att följa upp att rätt åtgärder har gjorts. Spara därför bilderna och rapporten där alla som behöver dem kan hitta dem, och använd dem som referens vid nästa inspektion.