
Det viktigaste i korthet
- Värme försvinner genom tak, väggar, fönster, grund och ventilation.
- Tilläggsisolering av vindsbjälklaget är ofta en av de mest lönsamma åtgärderna.
- Fuktiga väggar isolerar sämre, så ett välskött klimatskal sparar också energi.
- Samordna energiåtgärder med planerat underhåll av tak och fasad.
Var försvinner värmen?
I en byggnad försvinner värme genom klimatskalet, alltså tak, väggar, fönster, dörrar och grund, och genom ventilationen. Hur fördelningen ser ut beror på byggnaden: ålder, isolering, fönster och ventilationssystem. I äldre byggnader med dåligt isolerade vindar och gamla fönster kan förlusterna genom tak och fönster vara stora.
För att veta var åtgärder gör mest nytta behövs en bild av byggnadens skick och konstruktion.
Vindsbjälklaget
Varm luft stiger, och i en byggnad med kall vind försvinner värme upp genom vindsbjälklaget. Att tilläggsisolera vindsbjälklaget är ofta en av de mest lönsamma energiåtgärderna, eftersom det är relativt enkelt att lägga mer isolering på en kall vind. Det måste dock göras rätt: ventilationen på vinden måste fungera, annars kan fukt kondensera mot råsponten och ge mögel.
Låt en fackman bedöma hur mycket isolering som kan läggas till och hur ventilationen ska lösas.
Istappar som tecken på värmeläckage
Istappar och isbildning vid takfoten kan vara ett tecken på att värme läcker upp till vinden och smälter snön på taket. Smältvattnet rinner ned och fryser vid den kalla takfoten. Det är både ett energiproblem och en säkerhetsrisk. Läs mer om snö och istappar på taket.
Snö som smälter ojämnt på taket kan också ge ledtrådar om var värmen läcker ut.
Tilläggsisolering av fasaden
Att tilläggsisolera fasaden kan minska värmeförlusterna genom väggarna, men det är en stor åtgärd. Fasaden får ett nytt utseende, fönster och dörrar måste ofta flyttas ut och nya detaljer behövs. Fuktförhållandena i väggen ändras, och därför bör åtgärden planeras av en fuktsakkunnig. Det kräver ofta bygglov.
Tilläggsisolering av fasaden lönar sig bäst när fasaden ändå ska renoveras. Läs mer om vad fasadrenovering kostar.
Fukt och energi
Ett fuktigt material isolerar sämre än ett torrt. En fasad som är fuktig på grund av läckande stuprör, dåliga fönsterbleck eller sprickor släpper därför igenom mer värme. Att åtgärda fuktkällor och hålla fasaden torr är därför också en energiåtgärd. Läs mer om fuktskador i fasaden.
Fönster
Fönster släpper igenom mer värme än väggar. Att byta gamla fönster mot energieffektiva kan minska värmeförlusterna, men det är en stor investering. Ibland räcker det att byta tätningslister, komplettera med ett extra glas eller renovera befintliga fönster. Anslutningen mellan fönster och fasad är viktig både för energi och fukt.
Ventilation
En stor del av värmen kan försvinna med ventilationsluften. System med värmeåtervinning kan ta tillvara en del av den. Ventilationen påverkar också fuktförhållandena på vinden och i väggarna. Energiåtgärder på klimatskalet bör därför planeras tillsammans med ventilationen.
Värmekamera
En värmekamera visar temperaturskillnader på byggnadens yta och kan avslöja var värme läcker ut, till exempel vid fönster, bjälklag och dåligt isolerade partier. Mätningen görs bäst en kall dag med stor temperaturskillnad mellan ute och inne. En termografering ger värdefull information inför energiåtgärder och görs av den som har utrustning och kunskap för det.
Samordna med underhållet
Energiåtgärder lönar sig bäst när de görs i samband med planerat underhåll. När taket ska läggas om kan vindsbjälklaget tilläggsisoleras. När fasaden ska renoveras kan väggarna tilläggsisoleras. När fönstren ändå behöver bytas kan energieffektiva fönster väljas. Därför bör energiåtgärderna finnas med i underhållsplanen.
Lönar det sig?
Lönsamheten beror på investeringen, energibesparingen, energipriset och hur länge åtgärden håller. Enklare åtgärder som tilläggsisolering av vinden har ofta kort återbetalningstid, medan tilläggsisolering av fasaden och fönsterbyte tar längre tid att betala tillbaka. Räkna på flera alternativ och ta hänsyn till att vissa åtgärder ändå behövs av underhållsskäl.
Energideklaration
Många byggnader ska ha en energideklaration, som visar byggnadens energiprestanda och ofta innehåller förslag på åtgärder. Den är en bra utgångspunkt när energiåtgärder ska planeras. Kontrollera vilka krav som gäller för din byggnad hos Boverket.
Börja med skicket
Innan energiåtgärder planeras behöver skicket på tak och fasad vara känt. Det är ingen idé att tilläggsisolera vinden om taket läcker, eller att isolera en fasad som har fuktskador. En drönarinspektion ger bilder av tak och fasader och visar var skador och fuktkällor finns. Läs mer om takinspektion och fasadinspektion.
Energi vid takbyte
När ett tak ska läggas om eller bytas är det ett bra tillfälle att se över isoleringen. Om taket är isolerat i takfallet, som vid inredda vindar, kan isoleringen förbättras när taket ändå är öppet. Om vinden är kall kan vindsbjälklaget tilläggsisoleras samtidigt. Tänk på att ventilationen på vinden måste fungera efter åtgärden. Läs mer om takbyte eller takrenovering.
Solceller
Solceller minskar inte värmeförlusterna, men de producerar el och kan minska byggnadens köpta energi. Innan solceller monteras bör takets skick och kvarvarande livslängd kontrolleras, så att taket inte behöver bytas kort efter installationen. Läs mer om solceller på taket.
Energiåtgärder i en bostadsrättsförening
För en bostadsrättsförening kan energiåtgärder sänka driftkostnaderna och därmed på sikt påverka avgiften. Men större åtgärder kräver investeringar som ska finansieras. Räkna på lönsamheten, samordna med underhållsplanen och förklara för medlemmarna vad åtgärderna innebär. Läs mer om underhållsplanen.
Stöd och bidrag
Ibland finns statliga eller kommunala stöd för energieffektivisering. Villkoren och vilka stöd som finns ändras över tid. Kontrollera vad som gäller hos Energimyndigheten, Boverket eller kommunens energi- och klimatrådgivning innan åtgärderna planeras.
Energi- och klimatrådgivning
De flesta kommuner har en kostnadsfri energi- och klimatrådgivning som kan ge opartiska råd om energiåtgärder. Den kan vara en bra första kontakt innan du tar in offerter från leverantörer.
Gör åtgärderna i rätt ordning
Börja med att åtgärda fukt och skador, eftersom energiåtgärder på en skadad konstruktion kan göra problemen värre. Fortsätt med de enkla och lönsamma åtgärderna, som tilläggsisolering av vinden och tätning. Planera de stora åtgärderna, som fasadisolering och fönsterbyte, tillsammans med underhållet.
Sammanfattning
Tak, fasader och fönster står för en stor del av byggnadens värmeförluster. Tilläggsisolering av vinden är ofta lönsam, medan större åtgärder bör samordnas med planerat underhåll. Ett torrt och välskött klimatskal sparar energi, och ett bra underlag om skicket gör det lättare att välja rätt åtgärder. Läs mer om ESG och dokumentation av byggnader.
Vanliga frågor
Det beror på byggnaden, men tak, fönster och ventilation står ofta för en stor del i äldre byggnader.
Ofta ja. Det är en av de mest lönsamma åtgärderna, men ventilationen på vinden måste fungera.
Ja. Värme som läcker upp till vinden kan smälta snön, och vattnet fryser vid den kalla takfoten.
Helst när den ändå ska renoveras, och efter en fuktteknisk bedömning.


