Putsfasader på 60- och 70-talshus: typiska problem

Fasader från en byggboom

Under 1960- och 70-talen byggdes många flerbostadshus i Sverige, bland annat inom miljonprogrammet. Husen byggdes ofta med betongstomme och fasader av puts, tegel eller skivor. Byggandet gick snabbt, och materialen var industriella. Många av husen har klarat sig bra, men fasaderna har nu mellan femtio och sextio år på sig och behöver åtgärdas.

I en del områden har fasaderna redan renoverats eller tilläggsisolerats, i andra är originalfasaderna kvar.

Vilken puts har huset?

Putsfasader från perioden är ofta puts direkt på betong eller lättbetong, eller tunnputs på isolering när fasaden har tilläggsisolerats senare. Puts på lättbetong är känslig för fukt, eftersom lättbetongen suger vatten. Tunnputs på isolering är tunn och kan skadas av slag och få sprickor vid skivskarvar.

Att veta vilken puts och vilket underlag fasaden har är grunden för att välja rätt åtgärd. Bygghandlingar och tidigare renoveringsdokument kan ge svaret.

Sprickor

Sprickor i putsfasader från perioden beror ofta på rörelser i betongstommen, på krympning eller på temperaturrörelser. Sprickor vid fönsterhörn och längs bjälklag är vanliga. På tunnputs syns ofta raka sprickor i ett rutmönster, som följer skarvarna mellan isolerskivorna.

Alla sprickor släpper in vatten, och vatten som fryser gör dem större. Läs mer om sprickor i fasaden.

Bom – puts som har släppt

Bom betyder att putsen har släppt från underlaget men sitter kvar. Det låter ihåligt när man knackar på den. Bom är vanligt på äldre putsfasader och kan leda till att putsbitar faller ned, vilket är en fara för människor som går förbi.

Bom syns sällan på avstånd, men sprickor runt ett område och puts som buktar ut kan vara tecken. Vid misstänkt bom behöver fasaden knackas av på plats. Läs mer om fastighetsägarens ansvar för nedfallande delar.

Balkonger och balkongfronter

Balkongerna är ofta det mest utsatta på husen från perioden. Balkongplattor av betong kan ha frostskador och armering som rostar, och vatten som rinner av balkongerna fuktar fasaden under. Balkongfronter av betong, plåt eller skivor har egna skador.

Balkongrenovering samordnas ofta med fasadrenoveringen, eftersom ställningen ändå behövs. Bilder av alla balkonger gör det lättare att se omfattningen.

Sockel och fönster

Sockeln är utsatt för stänk, snö och salt från gångvägar, och putsen där släpper ofta först. Under fönsterbleck kan vatten rinna in i fasaden om blecken är för korta, lutar fel eller saknar droppkant. Många hus från perioden har fått nya fönster, och anslutningen mellan nya fönster och gammal fasad är inte alltid bra.

Läs mer om fuktskador vid fönster och sockel.

Tilläggsisolerade fasader

Många hus tilläggsisolerades på 1980- och 90-talen med isolering och tunnputs. Vissa sådana system har visat sig fuktkänsliga, särskilt när fasaden bakom har trästomme. På betongstomme är riskerna mindre, men tunnputsen kan få sprickor och skador av slag nära marken.

Om fasaden är tilläggsisolerad, ta reda på vilket system som har använts. Vid misstanke om fukt bakom isoleringen bör en fuktsakkunnig göra en utredning.

Påväxt och missfärgning

Putsfasader får ofta påväxt av alger, särskilt på norrsidan och på tilläggsisolerade fasader, där ytan är kall och torkar långsamt. Det syns som gröna eller mörka stråk. Påväxten är främst ett estetiskt problem men visar var fasaden är fuktig.

Rengör skonsamt och måla med en färg som passar putsen. Läs mer om att måla om fasaden.

Börja med en förundersökning

Innan fasaden renoveras behöver skicket vara känt. En förundersökning visar var det finns sprickor, bom, fuktskador och skadade balkonger, och hur stor del av fasaden som är påverkad. Utan den riskerar föreningen att beställa för mycket eller för lite, och att stöta på överraskningar när ställningen står uppe.

En drönarinspektion ger bilder av alla fasader och balkonger. Därefter kan delar av fasaden knackas av och provtas där det behövs.

Målning, lagning eller omputsning?

Om putsen sitter fast och skadorna är begränsade räcker det ofta med lagning av sprickor och skadade partier och ommålning. Om stora delar har bom eller fuktskador måste putsen knackas ned och fasaden putsas om. Prisskillnaden är stor: prisguider anger cirka 2 500–4 000 kronor per kvadratmeter för puts, medan målning kostar betydligt mindre.

Läs mer om vad fasadrenovering kostar per kvadratmeter.

Passa på att se över energin

En fasadrenovering kan vara ett tillfälle att förbättra husets energiprestanda, till exempel genom tilläggsisolering eller fönsterbyte. Det ökar kostnaden men kan sänka driftkostnaderna. Beslutet bör bygga på en beräkning av lönsamhet och fuktsäkerhet. Läs mer om energieffektivisering av tak och fasad.

Planera i föreningen

För en bostadsrättsförening är fasadrenoveringen ett stort projekt som påverkar alla medlemmar. Planera den i god tid i underhållsplanen, informera medlemmarna tidigt och ta in offerter på ett gemensamt underlag. Bilder på fasadernas skick gör det lättare att förklara varför renoveringen behövs.

Läs mer om hur föreningen upphandlar en entreprenad.

Inspektera alla fasader och balkonger

Flerbostadshus från perioden är ofta stora, med långa fasader, innergårdar och många balkonger. Från marken syns bara en del. En drönare fotograferar alla fasader och balkonger på nära håll, och fasadytorna kan tas fram ur bilderna. Det ger ett komplett underlag för underhållsplanen och upphandlingen.

Läs mer om fasadinspektion med drönare och fasadytor i Excel.

Puts som kan falla ned

Om putsbitar har börjat lossna från fasaden ska området under spärras av tills fasaden har knackats av och säkrats. Fastighetsägaren ansvarar för att fasaden inte utgör en fara för förbipasserande. Det gäller särskilt vid entréer, gångvägar och lekplatser. En snabb åtgärd är att knacka ned lös puts från lift och sedan planera en ordentlig lagning.

Tidplan för en fasadrenovering

En fasadrenovering på ett flerbostadshus tar ofta flera månader från beslut till färdigt arbete. Förundersökning, projektering och upphandling tar tid, och själva arbetet kräver uppehållsväder och temperaturer över fryspunkten. Börja därför planeringen gärna ett år innan arbetet ska utföras, så att förfrågningsunderlaget hinner bli bra och entreprenörerna hinner planera.

Under arbetet påverkas de boende av ställning, skyddsnät och buller. Ge tydlig information om tidplan, vad de ska göra med balkonger och fönster och vem de kontaktar vid frågor.