Sprickor i fasaden: när ska man oroa sig?

Vanliga typer av sprickor i fasaden

Krympsprickor i puts

Fina, ofta nätformiga sprickor som uppstår när putsen torkar och krymper. De är vanliga och oftast ytliga. Men även fina sprickor släpper in vatten, och på sikt kan putsen börja släppa från underlaget.

Sprickor vid fönster och dörrar

Sprickor som går snett ut från hörnen på fönster och dörrar är vanliga, eftersom spänningar samlas där. Är de smala och stabila är de ofta ofarliga, men breda eller växande sprickor kan tyda på rörelser i stommen.

Trappstegssprickor i tegel

I tegelfasader följer sprickor ofta fogarna i ett trappstegsmönster. Det kan bero på sättningar i grunden, temperaturrörelser eller korroderade murkramlor. Trappstegssprickor bör alltid bedömas av en fackman.

Vertikala sprickor

Raka, vertikala sprickor kan uppstå i långa fasader som saknar rörelsefogar, vid hörn eller där olika material möts.

Sprickor och bom i puts

Bom innebär att putsen har släppt från underlaget men fortfarande sitter kvar. Det låter ihåligt om man knackar på ytan. Bom följs ofta av att putsen faller bort helt, vilket är en säkerhetsrisk på högre höjd.

När ska man oroa sig?

Ta hjälp av en fackman, till exempel en byggnadsingenjör eller en erfaren murare, om:

• sprickan är bredare än ett par millimeter,
• sprickan växer, blir längre eller bredare över tid,
• det finns trappstegssprickor i tegel eller diagonala sprickor över stora ytor,
• fönster och dörrar har börjat kärva samtidigt som sprickor uppstår,
• putsen låter ihålig eller redan har fallit bort, eller
• det finns fuktfläckar, saltutfällningar eller missfärgningar runt sprickan.

Sprickor i tegelfasad

I en tegelfasad sitter sprickorna oftast i fogarna, inte i själva teglet. Trappstegsformade sprickor som följer fogarna kan tyda på rörelser i byggnaden. Lodräta sprickor nära hörn och vid långa fasader kan bero på att fasaden saknar rörelsefogar. Spruckna eller avflagnade tegelstenar är ofta frostskador, där vatten har trängt in och frusit.

Fogar som har vittrat bort släpper in vatten i muren. Att foga om i tid är betydligt billigare än att laga frostskadat tegel. Läs mer om livslängden för olika fasadmaterial.

Varför sprickor och vatten är en dålig kombination

Även ofarliga sprickor släpper in vatten. När vattnet fryser utvidgas det och sprickan blir större. Vatten bakom putsen kan också få putsen att släppa och skada underliggande material. På tegelfasader kan vatten bakom fogarna leda till frostskador och saltutfällningar. Därför är det viktigt att även små sprickor lagas i samband med ommålning eller omputsning. Läs mer i guiden om fuktskador i fasaden.

Hur lagas sprickor i fasaden?

Metoden beror på materialet och orsaken. Ytliga sprickor i puts kan ofta lagas i samband med ommålning med ett putsbruk och en färg som passar den befintliga putsen. Det är viktigt att använda material som är kompatibla, till exempel kalkbaserat bruk på en äldre kalkputs, annars kan lagningen släppa eller orsaka nya skador. Sprickor som beror på rörelser i stommen eller grunden måste utredas först, annars kommer de tillbaka.

Så följer du en spricka över tid

Det viktigaste för att bedöma en spricka är om den växer. Så här gör du:

1. Fotografera sprickan med en tumstock eller linjal bredvid, så att storleken syns.
2. Markera sprickans ändar med en tunn penna och skriv datum.
3. Mät bredden på det bredaste stället.
4. Upprepa efter några månader och jämför.

Sprickor högt upp på fasaden är svåra att följa från marken. Med fasaddokumentation får du högupplösta bilder av hela fasaden som du kan jämföra mellan åren.

Kontrollera hela fasaden

De flesta fastighetsägare ser bara den nedersta delen av fasaden på nära håll. Sprickor och putsskador högre upp upptäcks ofta först när putsbitar faller ned. En drönarinspektion ger högupplösta bilder av hela fasaden, så att du kan se var sprickorna sitter och följa dem över tid.

När ska du anlita en konstruktör?

Kontakta en byggnadskonstruktör om sprickorna växer, om de är bredare än några millimeter, om dörrar och fönster börjat kärva eller om det finns sprickor både ute och inne på samma ställe. Det kan tyda på sättningar i grunden, och då behöver orsaken utredas innan fasaden lagas.

En fasadinspektion med drönare ger konstruktören en överblick av var sprickorna sitter och hur de ser ut på hela byggnaden.

Sprickor i putsfasad efter material

Hur sprickor i putsen ska bedömas beror på vilken puts fasaden har. Kalkputs är mjuk och rörlig och får lätt fina sprickor som inte är farliga, men den suger också åt sig vatten. Kalkcementputs och cementputs är hårdare och spricker mer sällan, men när de gör det kan sprickorna bli längre och släppa in vatten djupare. Tunnputs på isolering kan spricka vid skivskarvar, vilket ofta syns som raka linjer i ett rutmönster.

Laga alltid med ett bruk som passar den befintliga putsen. Ett för hårt lagningsbruk på en mjuk puts gör att nya sprickor uppstår runt lagningen. Läs mer i guiden om att måla om eller putsa om fasaden.

Sprickor och fastighetsägarens ansvar

Sprickor kan leda till att puts eller tegel lossnar och faller ned. Som fastighetsägare ansvarar du för att fasaden inte utgör en fara för människor som rör sig runt huset. Om du ser puts som har släppt eller sprickor som har vidgats högt upp på fasaden, spärra av och åtgärda skyndsamt. Kontakta ett fackföretag som kan bedöma hur stor yta som behöver knackas ned och lagas. Dokumentera vad som har gjorts, så att du kan visa att risken har hanterats. Läs mer om fastighetsägarens ansvar för tak och fasad.